Familjen Dahlblad handlar om en ung tonårs tjej vid namn Cecilia bor ihop med sin mamma. När hennes mamma dör får hon åka och bo hos sina morföräldrar. Cecilia ska leva lant livet. Kommer hon att klara det? Följ med Cecilia i denna nya serie.

Hej på er alla. Mitt namn är Cecilia och jag är femton år. Jag har precis förlorat min mamma i en hemsk olycka. Jag kommer aldrig glömma den dagen. Jag och mamma stod i hallen till vårat super fina hus. Äsch titta själva.

- Hej mamma

- Hej gumman

- Det var en sak jag skulle vilja fråga.

- Vadå gumman? frågade mamma mig.

- Jo, Steffie undrar om jag kan dra ut med henne en stund?

- Jo visst självklart. Men var hemma till middag

- Okej, Vi ses sen då

- Ja det gör vi gumman

" I Hollys kropp "

Jag tar fram alla ingrienser till maten.

När jag har vispar ihop allting lägger jag in våfflorna i ungen.

Strax ringer telefonen och jag går ut för att svara. Min gamla nokia ligger på köksbordet.

- Hej mamma

-----

- Jo allting är bra, Cecilia gick precis iväg

------

- Ja, vi ska komma och hälsa på någon dag, Men jag jobbar så mycket just nu

------

- Det är klart vi kommer till pappas födelsedag

------

- Jaja, Nej nu måste jag lägga på, Puss på dig mamma, vi ses snart

Jag lägger på luren och springer fort till köket. Eld lågorna sprider sig runt mig. Och jag börjar inse mitt misstag.

- Ahhhh

- Hjääälp mig skriker jag

Röker sprids in i min kropp och jag blir bränd av branden.

Jag faller ihop på golvet livlös.

Här slutar mitt liv.

" Cecilias kropp "

Mamma har inte ringt på länge. Jag har tagit en taxi hem och finner mamma livlös på golvet.

- Mamma!!!!

- Mamma!!!

- Åhh nej hon är borta säger jag för mig själv med gråten i halsen.

Jag tar upp min telefon och ringer min mormor Nancy.

- hej mormor säger jag svagt

------

- Mamma är borta säger jag och tårarna rinner ner från mina kinder.

Det var där allt började och slutade. Jag hade lovat mamma att komma hem klockan sex. När jag kom hem hittade jag min mamma livlös på golvet. Min lilla mamma som hade kysst mig godnatt varje kväll. Kämpat att uppfostra mig medans min pappa låg runt med sin jävla kärring. nu var hon borta. Vem skull jag bo hos nu då?

Dem på socialen tänkte placera ut mig på fosterhem först. Men min mormor Nancy och min morfar Charlie hade sett till att jag fick flytta in hos dem. Dem bor i den gamla staden Appolie posa. Jag fick lämna mitt gamla liv i staden twinbrook.

- Vi är framme nu fröken säger den kvinnliga chauffören.

- Räcker det här? säger jag och räcker fram en hundra lapp

- Det räcker, Ha det så bra

- Tack detsamma svarar jag och kliver ut ur bilen.

jag går sakta upp för trappan. På bänken sitter en gammal dam och ser ut att vänta på mig. Hon reser sig upp och går fram till mig.

- Hej Cecilia säger hon glatt

- Hej, du är min mormor väl? frågar jag

- Ja det är jag, Och du är mitt lilla barnbarn Cecilia som jag aldrig har fått träffa. Vad vacker du är. Du är lik mamma upp i dagen.

- Tack

- Jag heter Nancy och din morfar heter Charlie. Men jag chansar på att du kallar oss mormor och morfar. Och vi beklagar det som hände Holly. Du kan komma och prata med oss när du vill.

- Tack

Hon ger mig en kram sen visar hon vägen upp till mitt rum.

- Det här var din mammas rum och hennes bror Paul säger Nancy.

- Jag har aldrig hört talas om min morbror, Bor han också här?

- Nej gumman, Han dog i cancer när han var tio år.

- Jaha, Jag beklagar

- Jag med

- Gör dig klar för kvällen nu det är en lång dag imorgon.

Nancy kramar om mig. sen kommer morfar.

och kramar om mig

- välkommen Cecilia

Han och mormor lämnar rummet. jag tar upp min laptop ut ur väskan och loggar in på simsbook.

- Hej Steffie, Saknar dig grymt mycket. Här är det väldigt trevlig. Jag trivs här. Mormor och morfar är grymt snälla så det kommer bli bra här. Längtar efter dig, När kommer du och hälsar på?

jag skickar iväg mailet och går fram till garderoben.

Jag byter om till pyjamas och går och lägger mig.

Jag somnar snabbt och lungt.

" i vardagrummet "

- Hon verkar så sorgsen Charlie säger Nancy

- Nancy gumman hon är ledsen över sin mammas död. Det kommer ta lite tid för henne.

- Tror du hon kommer att trivas här?

- Jadå, ge henne tid

- Jag antar det

Vad tyckte ni om del 1? Kommentera om jag ska fortsätta