Jag är med i Spacesims tävling. En väldigt kreativ och härlig tävling om jag får säga det själv. Det var verkligen en jätte bra idé spacesims:) 

Här är min model för tävlingen,

Ansiktsbild

Helkroppsbild

Namn: Tara Heart

Ålder: Ungdom, 20 år

Egenskaper: 

Atletisk

Prydlig

Kockbegåvning

Vänlig

Bokmal

Biografi:

Det har inte varit en lätt uppväxt för Tara. När hon var 7 år stack hennes mamma iväg med hennes barnvakt. Hennes pappa började att dricka och brydde sig inte om Tara. Under hennes skoltid blev hon mobbad för hennes övervikt och familj. Tara hade inga riktiga vänner, hon åt lunchen inne på skoltoaletterna medans de skvallrades saftigt om henne. Vid skolavslutningen fick hon nog av alla hemska kommentarer och offrade hela sin sommar på gymmet. Hon färgade hennes blonda hår till rött, blev smal och återvände till en chockad klass. Hon gillar att stå framför kameran och laga mat. Nu drömmer hon om att bli modell. Kommer hennes dröm att gå i uppfyllelse?

Håll tummarna nu att Tara kommer med :)

Det här hämtade jag alldeles nyss :D

Hejsan,

Jag håller på att hjälpa min syrra att flytta. Därför är det brist på inlägg. Jag bor hos henne tills på fredag.
Då ska jag hem igen. Så vi får se när internet kommer igång igen. Värsta fall får jag använda telefon.

Puss och kram på er

Del 5:

Hej

Då var jag tillbaka efter en lång och riktigt jobbig vecka. Bilresan till Sunset Valley var ingen höjdare. Socialtanten Tanja babblade på om hur ledsen hon var om min förlust. Att jag hade otur och förtjänade inte varenda grej osv. Slutade att lyssna på henne när hon nämnde att det var oansvarigt av mamma att lämna spisen ovaktad. Men det finns en positiv sak om det hela. Mina adoptivföräldrar är hur fantastiska som helst. Jag älskar verkligen min adoptivmamma Lauren. Hon var så snäll mot mig. Det här kommer nog att bli bra trots allt. Just nu sitter jag i mitt rum. Skolan börjar om en timme. Så jag måste skynda mig ner till köket. Lauren har lagat pannkakor. Önska mig lycka till. Förhoppningsvis klarar jag av den här dagen perfekt. Men vem vet vad som händer. Nu ska jag berätta vad som hände. 

Tanja släppte av mig utanför ett fantastiskt hus. En vacker kvinna kommer fram till mig och presenterar sig som Lauren. Hon är tidigare model men äger nu sitt eget klädmärke. Jag fick en kram direkt och redan där kände jag mig hemma. 

- Välkommen till Sunset Valley, jag heter Lauren och är din adoptivmamma.

- Hej, jag är Cecilia

- Jag vet gumman, du är så efterlängtad. Jag hoppas att du ska trivas hos oss.

- Tack

- Följ med mig, så ska jag visa dig ditt rum

Jag följde efter henne till mitt nya rum. Som var helt fantastiskt precis som resten av huset. 

- Jag hoppas att du gillar ditt nya rum

- Jag älskar det, sa jag förtjust.

Sen lämnade dem rummet och började arbeta. Och nu sitter jag här med min nya dator och bloggar. Jag är riktigt nöjd. Huset och mina nya föräldrar är helt fantastiska. Jag saknar självklart min mamma, mormor och morfar. Men jag vet att dem mår bra. En dag kommer jag att få träffa honom.

Puss & kram

Nästa dag efter skolan:

Jag sitter ensam på bänken. Skoldagen är slut och jag väntar på skolbussen. Klockan tickar på och ensamheten slingrar sig inuti mig. 

Innan jag vet ordet av det hör jag en bekant röst. Det är tjejen från min nya klass. Jag tycker att hon är tuff.

- Hejsan, varför sitter du här alldeles ensam? frågar hon.

- Jag väntar på bussen

- Du är väl medveten om att bussen har gått?

- Va?

- Ja, när du stannade för att snacka med miss Woods åkte den

- Toppen

- Du kan få hänga med mig och mina kompisar om du vill? 

- Gärna

- Kom

Jag följer med Rosanne till Jack och Lizzie. Vi sätter oss uppe i klätterställningen.

- Så jag tycker att vi ska göra något roligt i helgen, säger Lizzie.

- Vilken bra ide, svarar Jack

- Helt okej, säger Rosanne.

- Cecilia vill du också hänga med?

Jag kollar upp och möter Jack´s blick. 

- Jätte gärna

- Toppen, säger Lizzie förtjust.

- Ska vi säga lördag?

- Det blir jätte bra

Jag kollar på klockan och tittar upp förskräckt.

- Jag måste gå nu, jag ska vara hemma om 20 minuter.

- Okej, hej då Cecilia. Trevligt att träffas

- Tack detsamma Jack

- Vänta Cecilia, jag följer med dig

Vi hämtar våra ryggsäckar och börjar gå hem.

- Hej då alla, säger vi snabbt och skyndar oss hem.

Vi går hem med snabba steg.

- Vänta Cecilia! ropar Jack

- Hej då Lizzie, säger Jack snabbt och följer efter.

Senare på kvällen knackar det på dörren. Cecilia går upp för trappan och möts av Jacks vänliga ögon.

- Hej

- Hej vad gör du här?

Fortsättning följer

Del 14:

- Vet du det finns någon misstänkt person som kan ha gjort brottet?

- Nej, snyftar Emma

- Hur länge har flickebarnet varit försvunnen?

- Så fort jag upptäckte att hon var borta ur sin spjälsäng letade jag överallt. Men jag kunde inte hitta henne någonstans. Då ringde jag er.

- Du vet att vi inte kan göra en anmälan först 24 timmar?

- Är du seriös? Min 1 åriga dotter är försvunnen och ni tänker inte göra något åt det? Vad är ni för människor egentligen?

- Jag är ledsen men det är emot reglerna. Oftas brukar barnen dyka upp efter några timmar och då har vi öslat massa tid i onödan. Vi behövs där ute också.

- Men min dotter är 1 år. Hon kan inte ha gått ut! Hon kan inte ens kliva ut ur spjälsängen själv?

- Jag är ledsen

- Fyfan

- Har du något kort på flickan?

- Jag kan leta fram ett kort på henne

- Vad bra

- Jag ska hålla ögonen extra öppna, det lovar jag. Och om hon inte är tillbaka först 24 timmar gör vi en anmälan. Hör av dig om hon inte hittats.

- Vänta lite

- Ja?

- Det är faktiskt någon som har förföljt oss. En kvinna, mörkt hår. Jag såg inte ansiktet så värst. Hon är riktigt bra på att gömma sig. Jag har bara känt att någon varit närvarande.

- Okej då vet vi, hör av er.

- Det ska vi

Några dagar senare:

24 timmar gick och Emelie syntes inte till. Alla letade i flera dagar efter henne. Till slut gav alla upp hoppet om den lilla flickan. Det var en stor sorg i huset. Men mest av allt blödde det i Emmas hjärta. Hon satt varje dag på en bänk i parken framför vattnet och hoppades att Emelie skulle komma hem. Hon grät sig till sömns varje natt och var förbannad för att polisen gett upp. Det fanns viktigare saker att tänka på. Vad är viktigare? En liten 1 årig flicka är kidnappad och de vill inte ens leta vidare. Månaderna gick och Emmas hjärta läkte långsamt.

Efter den stora sorgen upptäckte Emma att hon åter igen var gravid. Hon och Kyle inredde ett av de tomma rummen till en barnkammare. Till sin stora förskräckelse födde Emma två pojkar. Emma var samma gamla underbara mamma men ändå var inte allt sig lik. Hon vägrade att lämna pojkarna ensamma. Skulle hon lämna rummet en stund bad hon alltid någon att vakta dem. De fick aldrig vara ensamma efter det som hade hänt Emelie. Emelie var fortfarande försvunnen och när tvillingarna föddes kunde Emma knappt titta på dem. Det var Kyle och vännerna i huset som tog hand om dem. Hon tänkte bara på Emelie. Men en dag försvann ilskan mot tvillingarna och hon blev samma gamla rara mamma.

- God natt min lilla älskling, säger Emma till Jason som håller i mammas mjuka hand.

- God natt gubben, säger Kyle till Jack.

Tvillingarna släpper motvilligt sina föräldrars händer och sätter sig ner i sängen.

- Jag älskar dig Emma, kom ihåg det. Du och tvillingarna är mitt liv.

- Emelie då?

- Självklart älskar jag henne också.

- Vi älskar dig också, säger Emma och kramar om sin pojkvän hårt medans tårarna rinner ner från hennes kinder.

- Jag måste göra läxorna, följer du med?

- Nej, jag stannar här

Kyle tittar storögt på sin flickvän och suckar högt. Emma lägger sig ner på sängen i tvillingarnas rum.

Hon ligger där och vaktar dem medans hon sover. Hon ska aldrig göra om samma misstag igen. Hon kommer aldrig lämna tvillingarna ensam. Då kommer väl dem också tas ifrån henne. Först Linnea, sen Emelie. Hon kommer aldrig låta någon ta tvillingarna ifrån henne.

Hon somnar djupt och bekymrad. Ormarna slingrar sig i kroppen av oro att förlora tvillingarna.

Tvillingarna somnar samtidigt som sina mamma. De susar sött i takt med varandra.

Kyle kommer in i rummet och tittar sorgset på Emma.

Min kära älskling, när ska du glömma det förflutna och leva i nuet? Jag saknar också Emelie. Men vi har tvillingarna nu. Du måste ge dem utrymme. Du kan inte vakta dem vart vi än går. Jag hoppas du vaknar en dag och inser att grabbarna klarar sig. De kan sova själva. De har ju varandra. När ska du bli samma gamla Emma och sova inne hos mig? Jag älskar dig Emma, men jag börjar ge upp hoppet. Du har sorgen inom dig. Du kanske behöver hjälp att släppa taget. Jag tror att Emelie kommer återvända en dag till oss. Vem vet? Det kan ta flera månader eller år. Jag hoppas att du släpper taget snart och lever livet med mig och tvillingarna. Men jag börjar ge upp hoppet. Vi kanske borde gå skillda världar. Jag älskar dig över hela mitt hjärta. Men jag vet inte om det är rätt längre. Vi kanske borde träffa nya personer. Jag står inte ut med att du är ledsen. Det har nästan gått två år. När ska du glömma? Jag älskar dig Emma. Men vi är oroliga.

Fortsättning följer...

Eftersom ingen tycks vilja ställa upp och hjälpa mig. Gör jag mina gubbar själv då.

Börjar med sims 2, sen ska jag fixa några modeller till sims 2 också och sims 3.

Puss & kram på er och hoppas ni har haft en riktigt trevlig midsommar :)

Jag skulle behöva er hjälp just nu. Jag har inte tid just nu att göra mig själv i Sims 3 och Sims 2. Kan inte ni simmare där ute hjälpa mig med det?
Er Sims av mig själv kommer synas såklart på bloggen
Fakta om mig själv:

Jag har blondt hår och blåa ögon. Jag är 15 år.

Mina egenskaper:

Vänlig, jag bryr mig verkligen om andra.
Bokmal, jag fullkomligt älskar att läsa
Datorsnille: jag är faktiskt ganska bra på datorer. Jag brukar lösa mina egna problem.
Oturlig: tyvärr känns det så ibland

Här är några bilder på mig :)

Jag kunde inte spela Sims 2 på min laptop. Något fel med grafiken och direkt 9.0 någonting. Men jag fick låna min pappas dator. Så nu är jag hos min syster så har inte tillgång till pappas dator. Ska försöka fixa problemet på min dator. Men så länge har jag blivit galen i the Sims livets historier. Så lite fusk och tips kan jag fixa fram åt er och dessutom ska jag köpa historier på en öde ö. Är så taggad :)

Puss och kram på er :)

Ska göra mig själv som Sims också. Då får ni jämföra om vi är lika